tisdag 6 november 2012

Katten.

Det blev en hel del mat i helgen. Fika och kakor och äppelsvarv och stek och äppelkaka och butterkaka och småkaka och leverpastej och rågbröd och kryddost och stollen och knäckebröd och revben och potatis och allt möjligt gott.

Till och med småfåglarna fick mat. Det blev de nog väldigt glada över.


Några kilometer från fåglarna stack en röd katt upp sitt glada plyte. Känsliga tittare kan vara lugna, kissemissen är på betryggande avstånd från proteinkällan som utgörs av talgoxarna.


Ibland räcker det med god mat, gott sällskap, gulliga småfåglar och en söt liten katt. Man behöver liksom inte mer. Det är bra så.

2 kommentarer:

Carina sa...

Ett inlägg i en skånetös anda....Jag känner det in i själen =)

mads sa...

Hihi, precis så är det! Det krävs att man är en för att känna igen en, eller hur?