tisdag 15 maj 2012

Den ständige följeslagaren.

Jag har sällan med mig kameran nuförtiden. Har liksom kommit av mig lite med fotandet. Eller iallafall det medvetna fotandet. För mobilen har jag jämt med mig, och ibland råkar jag knäppa en högst omedveten bild när jag fipplar lite oaktsamt. Som den här:


Oerhört hög konstnärlig kvalitet, det vill jag lova. Jag kallar verket för Den förvånade gatan.

Eller så fotar jag knasiga grejer. Som den här trafikskylten. Visst, man har ju hört om highway to hell, men finns även cykelväg till himlen?



Och det här kärleksfulla kladdet gör mig bara så himla glad. Jag ser framför mig en pytteliten gubbe med en lika liten gumma och att de var ungdomskärlekar och har hittat tillbaka sisådär sextitre år senare.  Och så bestämde de sig för att rita sina namn på ett betonghus på Mäster Samuelsgatan. Fint som snus.

Ibland så tar även jag konstnärliga bilder på min middag. Som en ångande tallrik hemkokt ärtasoppa med rökt sidfläsk. Gud så gott.


Det finns ju inget så gott som en hederlig ärtasoppa. Men hemkokt ska den vara. Och serveras med iskall mjölk, ingen punsch eller sån skit, tjockmjölk i duralexglas. Det är grejer det.

lördag 5 maj 2012

Länge leve kursen!

Idag har jag varit på kursen Sticka med två färger och våga klippa. Åh vad roligt det var!

 

Ledare var begåvade Heléne som driver bloggen En till stickblogg. Grymt bra och inspirerande, precis som en ledare ska vara. Och det knöggliga stycket på bilden ovan förvandlades till ett lite plattare verk nedan:


Jamen tuben då? Blev den uppklippt? Jajamensan, den blev både klippt och en liten kant blev upplockad och stickad.


Nu känns det där med att sticka koftor på rundsticka plötsligt inte så svårtåtkomligt. Vi får se vad framtiden håller i sin midjeväska. Säkerligen något tvåfärgat och stort projekt. Det är ju bara det ljuvliga dilemmat att bestämma färg. Och modell. Och mönster. Och garnmärke. Jisses!


Det där med att fota sin stickning är dock inte alltid så himla lätt. Bilden ovan väljer jag att kalla för Handen griper fruktlöst mot den textila ytan medan pinnstolen tittar på.