söndag 29 april 2012

Stickmarkörer.

Det behövs lite stickmarkörer till kursen, men jag hade inga hemma. Tyckte inte jag hittade några fina heller, verkar mest finnas tussinuttiga med glaspärlor och glitterjox. Eh, inte nåt för mig.

Däremot hade jag ett oanvänt armband hemma. Fick för mig att jag skulle pilla sönder det och sätta fast berlockerna i andra ringar.

Häpp!


Ser man på, där fick jag helt plötsligt en hel drös stickmarkörer gjorda. Jaha, men funkar de då?


Jomenvisst, den här lilla stickmarkören passade ju finfint. Åtminstone på en 2,5 mm rundsticka. Tror jag måste rota i gömmorna efter fler halvtrasiga armband, för det här var riktigt roligt.

fredag 27 april 2012

Kursgarn.

Jag ska gå på en stickkurs nästa vecka, sitta hela lördagen och sticka tillsammans med andra sticknördar. Hurra! Jag har redan nystat ihop de små garnnystanen man behöver. Och packat stickorna. Och funderat ut matsäck. Och vad jag ska ha på mig.


Jag har även gjort en liten hemläxa: ett randigt rör. Detta kommer jag under kursens gång att klippa upp. Japp, det är sant. Jag ska för första gången klipppa i nåt jag har stickat. Krazy peanuts!

onsdag 18 april 2012

Angående världens bästa sandal.

Kära Ecco.

Jag gillar er. Jo, det är sant. Ni har schyssta skor: snygga, tidlösa, bekväma. För en liten extra peng så får man mycket mer i kvalitet och snygghet. Jag gillar det. Man skulle kunna säga att ni har allt. Och fram till för ett par år sedan hade ni det. Men! Så hände något.

Världens bästa sandal försvann ur ert sortiment. Den där bruna i skinn, med rem över vristen (så att man kan springa fort i daggvått gräs) och spänne över foten (så att man kan dansa hela natten i dem). Snygga till fest, praktiska i stan, bra till allt. Samma tidlösa modell fanns kvar år efter år i ert sortiment. Jag trodde det skulle vara för evigt.

Jag saknar världens bästa sandal. Det finns ingen som matchar den i passform eller stil. Jag letar: färgen kanske är rätt, men då saknar den spänne över foten, och det går inte att reglera fotbredden. Eller så finns det bara hemska kardborrebandsandaler. Visserligen praktiska om man är med i Expedition Robinson, men inte så vidare tjusiga till sommarklänningen.

Kära Ecco. Är ni medvetna om undergroundrörelsen som finns gällande den här sandalen? Hur många vi är som dammsuger second hand-butiker och auktionssajter i jakt på världens bästa sandal? Tänk om ni skulle relansera den. Precis som den är, original, klassisk, utan ändringar. Det skulle bli succé. Jag skulle köpa fem par på en gång, bara för att vara säker på att storlek 39 inte tar slut.

Det är en grym produkt. Det vore synd att inte sälja den.

måndag 16 april 2012

Dinosauriestrumporna.

Det är rackarns praktiskt med en liten fotomodell vars fötter är i rätt knoddstorlek.


Strumporna är stickade enligt samma princip som de andra pippimönstrade strumporna jag stickade i höstas. Samma inspirationskälla (Dödergöks pippistrumpor), samma stickstorlek som förra gången (2 mm strumpstickor) och samma garn (Drops baby merino), fast jag bytte plats på färgerna. Gillar nästan den här röda modellen mer. Mer slöjd, på nåt vis. Och så passar rött till allt.

Jag vurmar verkligen för kombinationen istickad häl + fläthoptagning II. Det är både prydligt och lättstickat. Bra där.

söndag 15 april 2012

Wonder.

Jag har läst boken Wonder av R. J. Palacio.

Jag är väldigt svag för snygga omslag, och det här omslaget var helt fantastiskt. Jag menar, det påminner ju inte så lite om en viss film av Stanley Kubrick.

Nog om omslaget, hur var boken då? Svar: riktigt bra. Huvuddelen av boken är berättad ur Augusts perspektiv, en tioåring som är som tioåringar är mest. Ja, om man bortser från det faktum att hans ansikte är deformerat av en medfödd missbildning. Och nu ska han för första gången gå i en vanlig skola, med vanliga barn, som inte alls är vana att se ett ovanligt ansikte.

Jag gillade boken skarpt. Det var något med tonen som gjorde den lätt, och där den skulle kunna bli sentimental och klistrig blev den istället gripande och rolig. Japp, det är en rolig bok. På samma sätt som boken The curious incident of the dog in the night-time, eller som filmen Little Miss Sunshine. Bitterljuv.

lördag 14 april 2012

Den finska blåvalen.

När vännerna har satt en liten knådd till världen, då vill man hemskt gärna ge dem något trevligt. Den här tanten sydde en liten finsk blåval till det lilla knyttet.


Bra sätt att återanvända ett par uttjänta jeansbrallor. Mönstret hittade jag på den finska bloggen Valaan villapaita. Eftersom mina kunskaper i finska enbart sträcker sig till räknetal så var jag väldigt tacksam över de fina bilderna som hon hade lagt upp. Vissa kluriga partier försökte jag översätta via google translate, med bland annat det här resultatet:

Bifogat till svansen på ryggen bitar. Medlemsstater som gick till den lilla snett, men beslutade att hålla det som en personlig privat i motsats till kryddig.

Åh, google translate, tack för att du gör världen lite, lite mer poetisk.