Jag tänkte sticka en mössa. Visst, jag har redan stickat en himla tjusig en, men kände för att ha en inte fullt lika färgsprakande huvudbonad att varva med.
Det var ju bara det här med storleken. Den halvfärdiga mössan var alldeles för stor för min skalle, så jag fick tänka om halvvägs genom stickningen. Vad tusan kan det bli av den här stora cylindern? Aha! En halstub!
Jag lade upp 170 maskor på en 2 mm / 40 cm rundsticka. Hade ett lager av Kilafors Svenskullgarn sedan tidigare. Gillar verkligen det garnet, den råa känslan och ulldoften.
Min tanke var att ha fyra olika mönster, men att de ändå skulle passa ihop. Jag bestämde mig för att köra på grafiskt rena former med stark diagonal. Jisses, det lät svårt. Såhärva: jag bläddrade i mina böcker och hittade några mönster som jag tyckte skulle bli roliga att sticka. Och så stickade jag dem.
Mönstren är inte unika utan finns på flera ställen i slöjdvärlden, men här hittade jag diagrammen, uppifrån och ner:
- Vante från Älvros ur Stickat med tradition utgiven av Svensk Hemslöjd.
- Helme ur Eesti labakindad ilma laande laiali av Aina Praakli.
- Flickmössa Kalmar ur Stickat med tradition.
- Keila ur Eesti labakindad ilma laande laiali.
Jag stickade ett avigt rött varv och stickade sedan fållen med ett triangelmönster ur Svenska tröjor av Britt-Marie Christoffersson. Och sen maskade jag av. Tadaa!
Det fina med att hålla en garntåt i varje hand (pdf om hur man gör här) är att avigsidan blir så prydlig. En trevlig detalj som man kan gå runt och fnissa över i smyg.
Och nu det roligaste av allt. Jag passade nämligen på att sticka in en text i början av halstuben, alltså i den första fållen dårå. Innan jag stickade det aviga röda varvet så stickade jag mina initialer och årtalet. Men så blev det lite mer text:
...och så fortsätter det här:
...och såhär ser det ut när jag har sytt fast fållen mot halstubens insida:
- Obviously you're not a golfer, står det. För den som inte har sett The Big Lebowski så kan jag bara säga: gå och se den! Här är ett litet smakprov:
Hur bra som helst!
Då var halstuben färdig. Varm och gosig, perfekt för en stackars sjuk krake som jag. Ja, det här blev inte så tokigt. Häpp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar