Hurra! Jag har äntligen blivit färdig med
rättviksmössan! Det var på tiden, sa Bull. Jag måste ha nåt som värmer om öronen. Och ögonen.
Såhär såg den ut på avigsidan innan jag hade fäst alla trådarna. Jag har stickat med en färg i varje hand (
pdf om hur man gör
här) och snott färgerna vid varannan maska. Det var roligt!
Stickor 2,0 mm, först en fyrtio centimeters rundsticka, och sen strumpstickor för avmaskningen. Mönster från Anita Gunnars bok
Vantar, sockor, mössor och sjalar.
Såhär ser mössan ut bakifrån:
En närbild på bården som är så stilig i sin knasighet:
Jag gjorde min livs första tofs också. Ville att den skulle bli stor och fluffig och skrytsam.
Grymt nöjd med min första mössa. Tjoho!
4 kommentarer:
Du skulle vara med oss på semester och bravera att en SKÅNETÖS har printat ihop en Dalarmössa!!!
Skit fin , du är duktig!
Mor
Tack, vad snällt! Ja, det är lite roligt att jag inte är från Dalarna men ändå gör en Rättviksmössa. Men mönstret är ju så fint! Jag gillar att slöjda över gränserna.
Kram!
Vilket garn har du använt och var har du köpt det?
Jag har inte lyckats hitta garnet som nämns i Gunnars bok.
Jag hade några härvor blått, rött och vitt av Vartoftas billgaste tvåtrådiga ullgarn, tror de hade lite rea just då. Det gula är entrådigt ullgarn som jag stickade dubbelt, och det gröna är rowan tweed som jag köpte hastigt och lustigt när mitt förstahandsval från gömmorna inte alls passade.
Så med rättviksmössan körde jag lite smått och gott från lagret. Nästa gång ska jag nog använda lite bättre kvalitet på ullgarnet (kanske inte det allra billigaste) för jag märkte att det fällde litegrann när jag valkade mössan lätt.
Och du, det är en grymt rolig mössa att sticka! Det är kul för man ser en hel del olika varianter på stan, olika nyanser på garnet, vissa har gjort med uppvik, andra med en liten garnboll istället för tofs.
Lycka till!
Skicka en kommentar