tisdag 15 april 2014

Årstaviken runt.

Igår vaknade jag strax före klockan sex på morgonen och kunde inte somna om. Bara att stiga upp dårå. Efter frukost höll jag på att såsa i soffan, så jag gav mig ut på en promenad för att få lite frisk luft och inte somna framför Nyhetsmorgon.

Årsta gård är så rackarns fin där den tronar på kullen. 


Tänk om man skulle skriva en spökhistoria som utspelar sig på en herrgård. Då skulle Årsta gård ligga bra till. Om man bortser från att den inte alls ligger på en ödslig landsbygd utan bara fem minuters promenad från närmaste Konsum. Men det är sånt man får ändra i litteraturens namn.

En liten bit längre fram breder Årstaviken ut sin blanka spegel. Blå himmel och allting. Inte så dumt.


Det är nåt med mossa i solljus som bara gör mig så himla glad. Färgen? Ulligheten? Det faktum att det faktiskt är sol?


Sen såg jag några gulliga blå blommor som jag inte har en aning om vad det är för något. Men fina är de iallafall.


Jag brukar knata över Skansbron, vilket innebär att jag går under den mäktiga Skanstullsbron. Det är svårt att inte låta sig imponeras.


På södersidan finns det några träd som bor i vattnet. Då kan man låtsas att man är i sumpmarkerna kring Mississippi. Fast istället för alligatorer så bor det bara morrande fästingar och rara små råttor här i krokarna.


Jag satte mig på en brygga, höll på att tappa linsskyddet i plurret, hällde upp mitt medhavda termoskaffe och njöt av utsikten.


Gick förbi de där böjda husen som har fantastiska balkonger i bästa läge. Fulsnyggt.


Och när jag kom hem hade första blomman slagit ut på körsbärsträdet.


En fin liten promenad sådär på morgonkvisten. Gött.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Man blir SÅ glad när man läser din blogg. De blå blommorna är Sciller (jag tror det stavas så).
Det är rent nostalgisk när du skriver så poetiskt. Kram!
Mor.

mads sa...

Aha, är det scilla de heter? Nu när jag kollade upp det så såg jag att de även kallas blåstjärna och vårstjärna, fina namn! Tack! Kram!