Flädersaft.

De senaste åren har jag tittat på fläderbuskarna i grannskapet och tänkt:

  "Mmm, flädersaft vore gott. Det borde man koka. Nån gång. Kanske."

och så går dagarna och flädern blommar över och jag får köpa saft från affären istället. Attans kattans. Men nu är det andra bullar! Eller andra citroner? Om man ska försöka uppdatera det gamla ordspråket. 

Alltså, det verkade inte så svårt när jag väl satte mig in i receptet. Jag har dessutom fått proffstips så nu hoppas jag att det går vägen, detta första saftkok.

Spännande! Om några dagar vet jag hur det blev. Stiligt ser det ut iallafall. Och det är inte illa.

Färg!

Det solgula garnet är på stickorna.

Tror det kan bli något trevligt och färgglatt. Men än är det mycket kvar att sticka. Hurra!

Två finska valar.

För två år sedan sydde jag en blåval till en liten människa. Det kändes som en fin present att ge, så när vi skulle på dop härförleden så sydde jag en blåval till den lilla doppingen.

Mönstret kommer från den eminenta finska bloggen Valaan villapaita. Så himla fin blogg! Såhär ser förresten en blåval ut när man nästan har vänt den ut och in:

Förra gången följde jag det finska mönstret med hjälp av google translate. Det var inte helt lätt, särskilt inte när följande fras dök upp: "Bifogat till svansen på ryggen bitar. Medlemsstater som gick till den lilla snett, men beslutade att hålla det som en personlig privat i motsats till kryddig."

Eftersom det lilla dopbarnet har ett äldre syskon så tänkte jag att det vore fint om storebrorsan också fick en blåval. För valar trivs ju bra ihop. Så kan de göra high five. Eller high fena.

Puss på dig, lilla lattjo valen!

Solgul.

Jag stickar på ett litet plagg i solgult Visjögarn.

Det är inte helt lätt att bestämma kontrastfärger. Men nu har jag bestämt mig. Tror jag. Eller?

Haren.

Det bor några harar på ängen. En av dem satt och chillade vid en buske. 

Tror den satt och tänkte på fotbolls-VM. Och glass.

Sommarstrumpor.

Även om sommarvärmen närmar sig så behövs det strumpor ibland. Som idag när regnet spädde ut kaffet på utomhusfikan.

Vanliga strumpor med sån där gammal hälflärp som jag inte har gjort på flera år. Lite knöliga och ännu inte tvättade, men varma och goa på små fötter. Rauma finullgarn och 2 mm strumpstickor. Inga konstigheter.

Som bonus är både tå och häl stickade i annan färg, så att den snurriga föräldern garanterat sätter på strumpan åt rätt håll. Finemang!

Blommande träd.

Äntligen blommar körsbärsblommorna! 

Ja, nu är verkligen våren här. Det är nåt speciellt när träden börjar blomma, man blir så glad av all denna prakt som växer från kala grenar.

 Trappkatten gillar att sitta lite i skuggan under körsbärsträdet. Lagom varmt när solen gassar.

Lite längre bort på gatan blommar ett träd med vita blommor. Det är inte fy skam det heller.

 Jag skulle kunna plåta hundra bilder minst.

Och det gör jag också. Hur många bilder som helst på förortens alla fina blommande träd.

Nu får man passa på att njuta innan allerginysningarna hörs som ett soundtrack över våren. Prosit!

Glad påsk!

Med ett glatt litet kort önskar jag Glad Påsk! Hoppas det blir lagom mycket godis och mycket promenader i solljuset.

Eller ja, promenader utomhus i alla fall. Om inte annat kan man värma sig med lite påskigt varm choklad. Mums!

Årstaviken runt.

Igår vaknade jag strax före klockan sex på morgonen och kunde inte somna om. Bara att stiga upp dårå. Efter frukost höll jag på att såsa i soffan, så jag gav mig ut på en promenad för att få lite frisk luft och inte somna framför Nyhetsmorgon.

Årsta gård är så rackarns fin där den tronar på kullen. 

Tänk om man skulle skriva en spökhistoria som utspelar sig på en herrgård. Då skulle Årsta gård ligga bra till. Om man bortser från att den inte alls ligger på en ödslig landsbygd utan bara fem minuters promenad från närmaste Konsum. Men det är sånt man får ändra i litteraturens namn.

En liten bit längre fram breder Årstaviken ut sin blanka spegel. Blå himmel och allting. Inte så dumt.

Det är nåt med mossa i solljus som bara gör mig så himla glad. Färgen? Ulligheten? Det faktum att det faktiskt är sol?

Sen såg jag några gulliga blå blommor som jag inte har en aning om vad det är för något. Men fina är de iallafall.

Jag brukar knata över Skansbron, vilket innebär att jag går under den mäktiga Skanstullsbron. Det är svårt att inte låta sig imponeras.

På södersidan finns det några träd som bor i vattnet. Då kan man låtsas att man är i sumpmarkerna kring Mississippi. Fast istället för alligatorer så bor det bara morrande fästingar och rara små råttor här i krokarna.

Jag satte mig på en brygga, höll på att tappa linsskyddet i plurret, hällde upp mitt medhavda termoskaffe och njöt av utsikten.

Gick förbi de där böjda husen som har fantastiska balkonger i bästa läge. Fulsnyggt.

Och när jag kom hem hade första blomman slagit ut på körsbärsträdet.

En fin liten promenad sådär på morgonkvisten. Gött.

Kakpaket.

Jag bakade hallongrottor igår, små mumsiga rackare som man kan äta hur många som helst av. Vilket jag också gjorde. Skulle ge bort några i present men det enda som fanns hemma var några gamla kebabburkar. Visst, de är diskade och rena, men det känns ändå lite tradigt att ge bort kakor i matlådor.

Tack internet! Det var en finfin idé att rulla in kakorna i bakplåtspapper och knyta ett snöre i vardera ände. En kaksmällkaramell! Både fint och billigt. Jag firade genom att äta en kaka till. Eller fem.

Rådjursfrukost.

Det knatade förbi två rådjur utanför fönstret. Jag tror de åt frukost. Å andra sidan vet jag inte riktigt hur rådjurs dygnsrytm ser ut, det hade lika gärna kunnat vara en brunch eller tidig lunch.

Gulligt var det iallafall. 

Regnig fika.

Igår sprejregnade det. Du vet, man går ut och så känns det som att någon sprejar en i ansiktet med en sprejflaska hela tiden. Tur att jag har både regnjacka och kaffetermos. Utanför bild finns en knäckemacka med jordnötssmör och banan, men ärligt talat: det gör sig inte så bra på kort. Plus att jag redan hade ätit upp halva.

Mjölkburken har en gång innehållit tomatsås till ett pizzakit. Det kan vara den perfekta glasburksstorleken för exakt allting. Och "exakt allting" betyder i detta fallet "mjölk till kaffet".

Trots det dassiga vädret så var det himla fint ute. Lite som en vacker höstdag. Fast det är vår, kolla bara på hängena:

Sen såg jag en skylt där det stod Sandas ej och jag tyckte det där ej-et var ganska fint.

Sen gick jag hem och värmde mig.

En halvvante i London.

Jag fick ett meddelande om att halvvantarna har landat och är premiäranvända i den londonska solen.

Ser ju finfint ut det där! Hurra! Hmm, man kanske ska ta och sticka ett par till sig själv också. Om jag känner den svenska våren rätt så kan det behövas stickade plagg i åtminstone två månader till. Finfint!

Halvvantar.

Jomenvisst, nu är vantarna jag började på i februari färdiga!

Det blev ett par halvvantar, perfekt för kalla vårvindar. Garnet är ganska tunt och fint så de är smidiga och lätta att ha på sig.

Garnet är mestadels spelsaulammull som jag köpte på syfestivalen, förutom det oblekta som är Rauma finull. Stickat på 2 mm strumpstickor och avslutat med två krokvarv för att få en tajt och bra avslutning som inte ser ut som en strut.

Mönstret är samma som på de gråa vantarna jag stickade i början av året, och som verkligen har blivit mina nya favoritvantar. Ibland får man till det. Och ibland inte. Men då är det bara att repa upp, vilket jag har gjort med de här vantarna ungefär…tolv gånger kanske? Tills det blev rätt färger på rätt plats.

Nämen det här blev inte så dumt! De kommer värma födelsedagsbarnet gott när de brittiska stormarna sätter in. Jag tror de passar bra ihop med te och toast.

Garnknappar.

Jag såg att Kate Davies hade gjort fina garnklädda knappar, och blev inspirerad. Så jag gjorde en.

Och sen var det liksom svårt att sluta.

Det var inte så krångligt som det såg ut. Man kan sitta med det och pyssla samtidigt som man tittar på teve eller dricker te eller lyssnar på radio eller vyssar ett barn eller alltihop på en och samma gång.

Frågan är vad jag ska göra med alla små garnknappar. Det lutar åt en brosch. Kanske en väggprydnad. Eller så blir det helt enkelt en hög med små gulliga knappar, bara för att det är kul.