Ostupplevelse.

Det är först när man ser en gräsand mot en brun stubbe som man inser hur väl kamouflerade de är. Alltså änderna, inte stubben.

Naturens brundassiga under. Man blir tårögd.

Och sen promenerar man vidare och äter lyxfrukost. Det blir alltid att jag häller i en massa annat i min yoghurt, bara för att jag kan. Bananchips? Solrosfrön? Tre nävar hela aprikoser?

Tips: skippa aprikoserna nästa gång.

Efter frukosten traskade vi vidare till gamla stan. Det känns alltid som ett trevligt andningshål att se lite sneda och vinda hus i den här stan.

Och kanske vill man känna sig lite fräsig mot en tegelvägg. Och glo på skorna.

- Men vad ÄR det där gröna gojset? Jag har väl inte ätit avokado idag?

Och sen ser man en fin dörr och knäpper kort på den och känner sig som i Rom.

Rom = grådassiga hus med blomkrukor mitt i den enkelriktade gatan.

Och så tar man en fräck bild framför en plåtdörr och känner sig väldigt, väldigt mallig.

Himlen såg ut som en av Elliords himlar.

Och parkeringsplatsen såg ut som en parkeringsplats.

Sen såg vi ett gökur...

...och en ostupplevelse.
Sen var vi så spattiga att vi var tvungna att köpa pirayafilm för hela slanten.