Nog har jag varit nervig i mina dagar, men sällan har jag varit så nervös som idag. Nej, det är inte Rex Manning Day, men nära nog: idag signerade Paul Auster i butiken.
Ojojoj! Ja, alla var nog lite pirriga. En internationell författare är alltid kul, och med så hängivna fans är det extra roligt. Hela veckan har kunder med glittrande ögon frågat:
- Är det sant? Hur dags? Åh vad roligt! Får man ta med en gammal bok? Iiih! Pålåster!
och precis innan det satte igång utbrast en äldre dam med några Paul Auster-böcker tryckt mot bröstet:
- Det känns som att man är tonåring igen!
Det var så himla lyckat! Alla som stod i kö hann få sina böcker signerade (boken är på väg, Peter!) och jag klämde in mig bredvid Paul Auster i egen hög person. Notera hans min.
Vad ska man kalla den där minen? Halvleende? Tillkämpad grimas? Nä, jag tycker karln ser ganska nöjd ut. Mungiporna går inte helt nedåt iallafall. Men vad var det jag sade som lockade fram den där minimala halvsmilet?
- Hello mister Auster, may I take a picture with you? skrek jag.
- Sure.
- Thank you. I really enjoyed Smoke.
- Hgrf, grymtade Paul Auster.
Jag står alltså i en bokhandel. Paul Auster-böcker överallt, boksigneringen är nyss avklarad och han är på väg till Författarscenen med sitt bokförlagsfolk för att prata om sitt författarskap. Böcker, böcker, böcker.
Och jag säger att jag gillar hans manus till filmen Smoke.
Men vad tusan. Det är ju en grym film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar