Minneskortet fullt.

Mitt under pågående provrumsfotograferande (man måste ju kolla så att man ser tjusig ut i sin nya regnjacka) så blippade mobilen till och protesterade med orden Minneskortet fullt.

Jahaja. Bara att föra över bilderna till datan dårå. Sagt och gjort. Det som slog mig var hur olika bilderna var. Både fina och ruskiga och skojiga. Kolla bara:

En liten parvel gömde sig i skyltfönstret. Inte något vidare bra gömställe med tanke på att det är gjort av glas, men helt bedårande. Gullegull.

En dag stack det en finsk flagga ur papperskorgen. Det kändes definitivt, på nåt vis. Nu har Finland helt enkelt lagt beslag på soptunnan och utropat den som en koloni.

En nyhet av det lite mer överraskande slaget. Mindre kul att uppleva, oerhört kul att läsa om.

Ojoj, nu får vi lugna ner oss med en liten trevlig bild på en läskeback.

Såhär ser två par ben ut när de tittar på teve:

Vilket osökt får oss in på nästa ämne: loppiskläder. Vem i allsin dar tittar på sina nopprigt söndertvättade tajts och tänker:

- Nä, det är ju synd att kasta. Jag skänker dem till välgörenhet så får någon annan användning för dem. Det svalkar ju så härligt när grenen hänger.

Tror vi behöver en pausbild till. Titta, ett träd!

Det finns andra tidningsklipp som känns för bra för att vara sant. Allers är en osviklig källa till glimtarna i människors liv. Som det här reportaget. Vilken underbar kvinna!

Jag är inte riktigt lika raffig. Vissa saker ser helt ok ut på galgen. Men när man tar på sig plagget så transformeras det till något ur kategorin: jamenvaihelve...

Varsågod, pastorsdottern anno 1923.

Jag provade den plisserade kjolen till vänster. Vi besparar världen från den synen och konstaterar bara att den enda kvinna som kan bära plisserat rödrutigt ylletyg och komma undan med det är Hjördis Petterson.

Jag bara älskart!