Segersäng.

När vädret är sådär strålande underbart, vad passar då bättre än att ta pendeltåget till Segersäng? Lantligt är bara förnamnet. Här är Segersäng station = en perrong.

Vägen vindlar sig genom ett öppet landskap med lite sköna skogsdungar här och där. Ja, jag är från Skåne. Jag tycker att fler träd än fem är en skog.

Och blåklint! Jag kommer inte ens ihåg senast jag såg blåklinten blomma. Förmodligen längs nåt röse på Österlen. Eller kanske på Skansen. Men men. Blåklint!

Något säger mig att den där skylten inte är ironisk. Det bara ser så ut.

- Svag vägkant. Meh.

Om man känner för att bo i ett nybyggt hus som ser gammalt ut så kan man flytta till Segersäng. Till exempel till Lilla Herrgården. Vilket roligt namn. Finns Stora Kojan också? Eller Medelstora Huset?

Snyggt är det iallafall!

Här har vi något som är litet på riktigt: en vägbro för vättar.

Segersäng har även kvällsunderhållning i form av samkväm och studiecirklar. Eller vad sägs om det här?

Segersäng: platsen där man bjuds på kaffe och bulle under mysiga motorsågskvällar.